Detta är min sista termin på gymasiet och studenten närmar sig för varje dag som går. Jag har längtat så länge efter den dagen och nu är det dags om fyra månader. I de flestas öron hörs nog fyra månader som rätt länge, men för mig känns det som att jag måste börja planera redan nu. Inte bara inför själva studentskivan, utan även planering för vad som ska ske efteråt. Det får mig att känna lite panik! Jag menar, det pratas ju hela tiden om arbetslösheten som bara ökar! Jobbet jag har nu kan inte ge mig timmar under sommaren eftersom det är inte säsong då. Självklart är jag inte kräsen, jag är inte ute efter ett drömjobb som jag ska försörja mig på resten av mitt liv. Planen är att jobba i ca 1 år för att komma underfund med vad jag vill göra i framtiden och få pausa från studierna. Jag är en människa som älskar förändring och vet att jag inte vill hålla på med ett jobb där arbetssysslorna är likadan varje dag. Så vad skulle då passa mig? Det är något som jag måste ta reda på.

Även om förväntningarna är höga och jag inte kan bärga mig inför den sista dagen i skolan så kan jag inte sticka under stolen med att jag är rädd för den dagen.. Jag vill inte stå där i mitten på juni och inte ha något jobb! Idag är det nästan lönlöst att sitta på platsbanken och söka jobb (trots det så kommer jag ändå göra det!), idag gäller det att ha kontakter. Därför tänker jag börja mitt sökande redan nu, så gott det går.